måndag 31 december 2012

Gott nytt år!




Ett riktigt gott 2013 önskar jag er alla kära bloggare och medmänniskor därute! Hoppas ni alla får ett fint år!
Jag ser fram emot ett nytt år och har som nyårslöfte - nej, jag är inte för gammal för att avlägga sådana - att formulera mina mål tydligare för mig. Och nej, jag är inte för gammal för att ha mål än. :)

Jag har inte tagit en enda bild sen jag fotade mina rosa julklappssockor.
Jag maratonstickade in i det sista före jul. Det blev 4 presentsjalar och 4 par sockor inom loppet av 6 veckor, tror jag. Nu har jag inte rört ett par stickor på 3-4 dagar. Känns som en lååång tid.

 
Granen står så grön och grann i stugan. Makens darttavla är svåråtkomlig i dessa dagar.
Vi firade jul hos makens släkt. Vi hade en jättefin jul! Vi hann ta en sväng till Köpenhamn och jag besökte Sommerfuglen, garnaffären som jag läst om i flera bloggar.
 
När vi kom hem hämtade jag hem mamma över en natt. När hon var tillbaka på sitt boende igen kom hon inte ihåg att hon varit hos oss. Var besöket värt något då? Ja, jag tror ändå det. Någonstans måste ett par sköna dagar med god mat och mysig samvaro sätta spår.




Sista bloggstunden 2012. Jag skulle gärna göra en bildkavalkad. Många sockor har det blivit och också ett antal sjalar. Men jag har inte mina foton så organiserade, de ligger och skräpar lite här och var.
Nu blir det en lugn och skön nyårsaftons dag. Ikväll är vi bortbjudna på nyårsmiddag. En mysig, intim tillställning. Jag skålar i pommac eller nåt. På nyårsnatten åker jag sen iväg nånstans och hämtar tonåring. Jag ser fram emot kvällen och mot nästa år.
 Ha en fin nyårsafton och ett riktigt gott nytt år!


söndag 9 december 2012

Vacker vinterdag


Titta vilken fantastisk blå himmel!


Utsikt från vår balkong. Solen skiner genom asparna och det är så vackert så jag nästan blir sams med dem. (De släpper alla sina löv i vårt dike på hösten. :) )


Också från vår balkong. 


Raggsockor klara. Jag använde Järbo raggi garn, stickor 4 1/2. Väldigt snabbstickade. Skön stickning när man inte vill tänka så mycket. Det gick åt 127 g till det här paret i storlek 37-39. Jag försökte ta flera bilder på dem utan att få fram rätt färg. När jag la dem på pianot lyckades jag - de fick helt rätt nyans. (I alla fall i min dator.) 
Vi ska fira jul hos min mans släkt i år. Min dröm är att nån gång hinna sticka en hel korg sockor så alla kunde välja sig ett par. Men vi blir runt 20 personer, så jag får hinner inte förverkliga min ide i år. Jag är i alla fall nöjd med de julklappar jag hunnit åstadkomma.
Dags för arbetsvecka igen. Lektioner förberedda, väskan packad. Konsert imorgon kväll, repetitioner tisdag kväll, julbord onsdag kväll. Det känns att det är nedräkning nu! Har ni hunnit sticka/köpa era julklappar än? Ha en bra vecka!

lördag 8 december 2012

Skotta, sticka, städa

 Fast... i ärlighetens namn, det var inte jag som skottade. Det blev skottat ändå, och fint blev det. :)
Jag plockade fram pepparkaksdegen som jag satte i torsdags.


 Maken tappade upp hemgjorda glöggen och jag bakade änglar. Nu luktar det jul i hela huset!
Parallellstickar helt vanliga, enkla raggisar, för att slippa SSS. 
Ha en fin andra advent!









lördag 1 december 2012

Snö

Oj, vad det har snöat de senaste dygnen... Ingen våldsam snöstorm, snarare ett enträget stillsamt snöande. Vi har skottat och skottat....

Orkar den stackars tallen? Den fick mycket att bära. Det är vackert, och det kommer lagom till advent, men vilken totalförvandling. Från gråa regniga novemberdagar till detta vinterlandskap.
 
Igår eftermiddag, när jag kommit hem från jobbet (och jag åkte buss), tänkte jag skotta fram bilen och åka och handla. Jag skottade upp en gång från trappen bort till garaget. Sen skottade jag runt bilen. Skottade fram bilen - ja, faktiskt - och skottade ytterligare en gång runt bilen, eftersom bilen varit begravd under ansenliga mängder snö. (Nejdå, jag svor inte ett dugg.)
Vi har en låååååång uppfart. Den skottade jag inte. Jag tog sats och - körde fast. Lyckades ta mig loss. Körde fram några meter. Satt fast igen. Insåg att detta slutar inte väl och körde tillbaka bilen till sin plats. Tänkte gå och handla. Även om vi bara har en och en halv kilometer till affären så kändes det rätt äventyrligt i snöyran. Men hellre det än skotta uppfarten. :) Just då ringde maken. Han satt i en bil tillsammans med en arbetskompis. De tänkte åka förbi affären. Vilken lycka. Jag landade i soffan med en stickning istället. :)
 
Och stickningen är fortfarande denna. Marin av Ysolda Teague. Jag är så förtjust både i mönstret och garnet att jag redan planerar nästa Marin. Den här stickar jag i Baby Alpacka Silk, 70% baby alpacka och 30% mullbärssilke. (Säger man verkligen så på svenska?)  Färgen är mintgrön, inte grå som bilderna visar. Stickor 3,5. Jag är svårt sugen att testa att sticka en marin i Viking Eco alpacka. Jag har tre härvor liggande. Jag vill se hur sjalen blir i ett grövre garn.
Rosetterna är så söta.
Jag vill dessutom göra en marin i en rosa eller lila färg som passar mamma. Plus att jag vill sticka ett par såna här:
 
 
 
Mönstret heter
Butterflies are free och bilden har jag lånat från Ravelry.
Så det ser ut som om jullovet är räddat. :).
Nu tänkte jag julstäda. Byta gardiner. Försöka tvätta bort sojasåsen från köksmattan. (Haha, hur hamnade den där?) Plocka fram ljusstakarna och julstjärnorna.
Ha en skön första advent!

söndag 18 november 2012

Inbrott!

När jag publicerat föregående inlägg satte jag mig och jobbade. Jag har en större sak som måste bli färdig nu i veckan. Kände mig belåten när jag jobbat några timmar, för jag var verkligen igång. En hel lång söndageftermiddag sträckte ut sig framför mig. Äntligen skulle jag få göra klart! Jag var ungefär halvvägs och gick ner i köket efter en kopp kaffe.
 Då ringer mammas granne.
 En inbrottsvåg i mammas bostadsområde. Det hade varit tre inbrott hos mammas närmsta grannar. De hade kommit att tänka på mammas hus och gått runt för att titta hur det såg ut. Ett fönster stod öppet. De frågade polisen vad de skulle göra. Polisen sa att varken de eller grannarna kunde gå in. Så närmsta grannen ringde mig. "Bli inte orolig nu, men...."
 Min bror och jag fick kasta oss i bilen och köra de 10 milen hem till mamma.
 Fönstret var visserligen öppet, men ingen hade gått in. Såvitt vi kunde se var inget rört och inget försvunnet. Vi har inga värdesaker kvar i huset.
 En av grannarna hade precis varit borta över helgen och kommit hem till ett fullständigt upponervänt hus. De hade rivit ur alla lådor. "De har till och med varit i sängarna", sa grannen uppgiven/förbannad.
 Polisen var där. De sa att det är en östeuropeisk liga som härjar i bostadsområdet just nu. De tar sig in och plockar åt sig guld och den utländska valuta man har hemma. De är inte intresserade av något annat, vare sig elektronik eller svenska kontanter. En annan granne hade haft tusentals svenska kronor liggande hemma. De hade fått bli kvar.
 Vi vet inte varför fönstret var öppet. Om de hade gått in borde de inte ha gått ut samma väg, då borde ytterdörren ha stått olåst. Alternativt, om de blivit skrämda och stuckit ut samma väg som de kom, så borde sakerna i fönstret, blomkrukor och lampor, blivit omkullvälta.
 Vi kollade alla fönster och dörrar, pratade med grannarna och åkte hem igen.
 Vad kan man säga? Vilken j-a förödelse hos grannen, jag lider med dem. Att komma hem och hitta sitt hem upp och ner. Vilken chock.
 Vi kan vara glada att det inte hänt något hemma hos mamma. Nu får vi skynda på med röjning och de renoveringar som behöver göras så vi kan sälja.

Lödder

tänkte jag på i morse. Kommer ni ihåg - TV-serien från slutet av 70-talet som parodierade det nya fenomenet TV-såpan? Anders Gernandt ställde en rad frågor i slutet av varje avsnitt som skulle locka en att titta nästa gång. Jag funderade på WIP:s och tänkte att livet också kan formuleras som en rad WIP:s. Eller LIPS kanske :). Life in progress.
 
 

Genom ett regnvått fönster. Släpkärran vilar sig efter gårdagens äventyr. Vi fick riktigt mycket gjort hemma hos mamma. Det kändes skönt och frigjorde en massa energi! Yes! Tänk att det är så befriande att slänga. Steg ett är att förbereda huset för en visning.
 
 

 
Mamma har sytt i hela sitt liv. Gått diverse utbildningar, men pgra sina omständigheter inte riktigt utnyttjat sina kunskaper yrkesmässigt. Hon har ett helt rum fyllt av tyger. Titta vilka godbitar!

 
Jag blir sugen på att sy en sån här.


fredag 16 november 2012

Mild novemberdag

 
Fredag. Tidig hemgång. :) Härligt. En eftermiddag för mig själv. Innan jag börjar städa köket (en bomb slog ner där i morse) och fundera på middag hinner jag sitta en stund med WIP:arna. Jag tänkte lyssna på stickpodden under tiden. Jag har sett att många länkar till den på sina bloggar och det var på det sättet jag också fick reda på den. Två duktiga personer, Elin och Klara, har hittills gjort sex avsnitt där de pratar om stickning och stickrelaterade ting. Avkopplande lyssning. Jag ska göra precis som de har sagt i de avsnitt jag lyssnat på: Häll upp en kopp kaffe, på med lurarna så kör vi! :)
 
 
 
WIP:arna som ska arbetas på under tiden är dessa. På ankan ligger en tingest som är lite mer mintgrön i verkligheten. Det är sjalen Marin av designern Ysolda Teague. Jag fastnade för den på Ravelry. När jag såg den dök tre nystan ur stashen upp för min inre syn. Jag hade tre nystan Baby Alpaca Silk liggande. När jag börjat sticka var jag helt fast. Lustigt att det är sån skillnad på mönster och mönster. Mönstret till Marin känns genomtänkt och roligt att sticka - lättstickat, men med något som händer på varje varv. Hur kan det vara sån skillnad trots att det "bara" är ett diagram eller en tämligen torr beskrivning som är nedtecknad. Jag har förundrats över det när det gäller sudoku också. Det känns skillnad på olika konstruktörer.
Ysolda Teagues namn stöter man på lite överallt när man snubblar runt i stickvärlden. På denna sida kan man sitta och drömma en stund över hennes fantastiska mönster.

 
Jag ska också göra några uddar på spetskanten till min fjärde Maluka . Här ligger 24 uddar utspridda på vår trappa.10 kvar!
 
 
Stickas i Manos silk blend . Stickor nr 5. Trots att det är min fjärde Maluka ledsnar jag inte. Mönstret är snabbstickat och lätt att lära sig utantill och ändå tillräckligt omväxlande. Och framför allt tycker jag om det färdiga resultatet.
Ha en skön helg! Dags för Stickpodden. :)


onsdag 14 november 2012

Ikväll....


är maken borta och spelar dart. Jag passar på att jobba lite...

 
och sitta och stickmysa lite framför TV:n. Det oformliga byltet i förgrunden är lite halvhemligt, även om jag inte tror mottagaren tassar runt på bloggen och tjuvkikar. :)
Kaffekoppen är den sista av mina absoluta favoritmuggar. En Höganäs. Jag har förgäves letat efter fler i diverse antikvitetsaffärer. Den gröna varianten, något större än kaffekopparna, men samma form, hittar man då och då. Jag har t.ex. sett dem på en auktion på Tradera. Men min bruna kaffekopp verkar vara den enda överlevande av sitt slag. Du kan inte tipsa mig om var jag kan få tag i dem?

 
En annan halvhemlig sak, men jag kunde inte låta bli att lägga upp den här bilden. Jag är nöjd. :)

måndag 12 november 2012

Alanya och julklappar

Det har gått över en månad sen mitt senaste inlägg. Jobbet har lunkat på, det har blivit ovanligt lite stickat, mammas situation går framåt med myrsteg, ett litet myrsteg tar jättemycket energi och så får jag stanna och vila en stund, samla kraft inför nästa...lilla myrsteg. Jag påbörjade ytterligare en blogg,mamma har alzheimer , för att kunna skriva av mig lite när den sidan av min tillvaro känns för tung. Jag har inte skrivit mycket där, två inlägg hittills. Hela situationen känns tung, seg som sirap. Det är dels mammas eget mående, dels allt det praktiska runt omkring. Min man, min bror och jag åker till mammas hus i helgen. Det står tomt nu, fullt av hennes möbler och kläder och saker hon samlat under årens lopp. Saker som betyder mycket för henne. Hon kan bara ha en bråkdel av de sakerna på boendet.
 Vi får försöka ta ett litet steg i taget. På lördag försöker vi röja garaget - min man och min bror - och städa undan spår efter mammas sjukdomstid - jag. Beväpnad med klorin, skurtrasor, hinkar, svarta sopsäckar.....

 Men... vi har varit i Alanya på höstlovet.


Jag älskar den långa strandpromenaden vid havet. Vädret var underbart. Som svensk sommar. 25-30 grader och soligt. Vi badade i havet. Däremot var det alldeles för kallt vatten i utomhuspoolen nu. Nätterna var kyliga vilket har kylt ner poolen. Vi låg ute i solstolarna och sen gick vi in och badade i inomhuspoolen istället.

Att äga en lägenhet är inte samma sak som att ha en bostadsrätt. Med lägenheten följer mycket ansvar. Många lägenhetskomplex består av ett stort antal lägenheter, och ofta har man dessutom byggherren med som driver projektet vidare, vilket skapar stabilitet och en bättre ekonomi i föreningen. För när du köper en lägenhet i Turkiet blir du också delägare i en fastighet, i den gemensamma trädgården och poolområdet. Du blir arbetsgivare åt personalen, i vårt fall en fastighetsskötare och en nattvakt.
 Flower Garden är en, relativt sett, liten förening. Vi består av ett femtiotal lägenheter. Vi har ingen byggherre med oss i föreningen. De har lämnat efter att ha sjösatt lägenhetsområdet. Komplexet drivs av oss själva genom vår fantastiskt, otroligt duktiga styrelse. Det är svårt att kortfattat redogöra för händelseförloppet de senaste åren. Men i och med att vi sakta och säkert rättar till en del konstruktionsfel som fanns från början håller vi på att få riktigt fina fastigheter. Under hösten har taken på samtliga fyra hus i vårt lägenhetsområde lagts om. Takkonstruktionen var lite si som så - byggd med glad, kan jag säga turkisk, optimism. Det håller så länge det håller, och hur som helst regnar det inte så mycket i Alanya.... Det har varit problem med att det regnat in, men i år kommer vi inte att få de problemen.
 Vi hade årsmöte nu i slutet av oktober. Det var därför vi åkte ner. Det blev ett långt, men konstruktivt möte. Och därtill fick vi en skön höstvecka i solen. Om jag hade ett distansarbete som kunde skötas via datorn skulle jag stanna i Alanya hela hösten....

 Vi har ju köpt ytterligare en lägenhet i Alanya. Som kontrast till Flower Garden valde vi denna gång att köpa av en av de största byggherrarna i Alanya, Oguzhan Construction. De finns med också när byggnationen är avslutad. De är med i styrelsen och driver anläggningen. Det blir intressant att se hur det fungerar i ett sådant lägenhetsområde.

 Men än så länge är det inte klart. Vi gick så klart och tittade till vår "baby".
 
 
Här är fasaden till A-blocket där vår lägenhet ligger. På tredje våningen, till vänster, är det ett större hål i fasaden. Det är en trädgård. Jag är lite fundersam på Oguzhans nya grepp, att spränga in trädgårdar i fasaden. Vad händer när träden blir större? Man måste hålla koll på rötterna. Och kommer inte fukten från jorden att påverka fasaden? Men visst ser det spännande ut, ger lite liv åt fasaden. Vår lägenhet ligger på tredje våningen, på hörnan till vänster om trädgården.
 
 
 Så här ser projektets "lillebror" ut. Vi har sett att Oguzhan gör såhär på flera håll. Man bygger ett stort projekt och så placerar man ett mindre projekt i samma stil i närheten, något enklare och med färre faciliteter. Detta är ett komplex bestående av två hus. Det heter Crystal towers. Fasaderna är desamma som på våra i Crystal Park.
 
 
Crystal Towers har kommit längre och är snart inflyttningsklart. Poolområdet står färdigt.
 
Och till slut lite stickrelaterat:

 
Present. Lite hysch-hysch. Maluka.

.
 
Jag stickar Maluka i Lady Godiva. Som ni ser på etiketten: 50% silke, 50% ull. Mjukt och skönt. Stickor nr 5.
 
 
Jag är hemma idag. Efter en hård inre kamp i morse gav jag vika för min förkylning. Jag är så trött på att vara förkyld, det har varit hopplöst i höst. Jag hade en förkylning tidigare i höstas som höll i sig i tre veckor. Jag stannade inte hemma från jobbet en dag. Jag segade mig i väg och satt och hostade och nös på mina stackars elever. Sen har jag varit frisk några veckor och tänkte att: puuh, nu är det klart för den här gången. Men då kom nästa släng. Samma sak igen: Ont i halsen, ont i öronen, slem, slem, slem... Och nu kände jag att jag ORKAR inte med en ny period med sjuknärvaro på jobbet, hur oumbärlig jag än må vara. (Hö.) Så jag har halvlegat i soffan hela förmiddagen och i stort sett inte orkat röra en fena. Ja, jag gnäller. Det är riktigt skönt och uppfriskande. Nu ska jag dyka ner i soffan igen (som om jag hade lämnat den ;) )med en stor kopp te spetsad med en rejäl slurk Jägermeister. Ha en skön arbetsvecka, hoppas ni är friska, alla därute! :)
 
 Nej, men nu såg jag att min rubrik är lite ologisk. Alanya och julklappar, vaddå julklappar? Det produceras mer än ovanstående Maluka. Två av Visa-Lisas underbara Gratitude ligger också i projektpåsen. Så var det med julklapparna. :) 
 

söndag 30 september 2012

Garnnörderi...:)

Maluka färdig. Den har gett upphov till många små inre kamper. Jag blev förtjust i mönstret när jag såg det på Ravelry. Och jag blev förtjust i garnet när jag klappade det i Fattigskogen. Sen hände nåt under resans gång. Plötsligt var spetskanten urträlig att sticka och jag längtade efter det rätstickade partiet med de förkortade varven, för det partiet är bra och snabb TV-stickning. Jag hade små uppgörelser med mig själv: "Men sticka ett par uddar per bussresa..." För det var ju trots allt bra pendlarstickning. Och så gjorde jag. Under tiden hade också min inställning till garnet ändrats. Men varför dessa omedvetna, små inre processer? Så onödiga. Men...Jag tyckte inte om garnet längre. Ville bara sticka i Colinette Art. Tyckte plötsligt att Colinette Art har så härlig struktur och det blir så bra stadga i både sjal och mössa. 
Igår blev Maluka klar. Jag lade den över axlarna och var helt såld igen. Jag tackade min lyckliga stjärna för att jag inte gått på min impuls och beställt en hel hög Colinette Art härvor. För titta här vilka underbara färger Colinette säljer. Har inte sett ett så stort utbud hos någon svensk försäljare, men jag har inte letat direkt systematiskt heller.
 
Så nu blir det ytterligare en
 
 
Lattice hat som får matcha Maluka-sjalen. Och garnet, som gett upphov till dessa inre stridigheter, är Manos Silk Blend. Nu länkade jag till en garnaffär, men den finns hos många, det är inte min mening att göra reklam för någon speciell affär.
Ett mjukt och underbart garn, men enligt min mening aningens för mjukt att sticka i. Jag tycker om garn med lite stadga, men slutresultatet fick mig trots allt att kapitulera.
Jag gick en sväng till min LYS i fredags. De inre rösterna sa åt mig att jag dessutom måste provsticka ett set i detta ljuvliga garn.
Underbara färger. Härlig stadga i garnet, precis som jag vill ha det. :) Litet frågetecken kring klifaktorn, därför provstickning innan jag bestämmer om det blir ett gäng julklappar av detta. BH-testet, som jag lärde mig i Fattigskogen, är inte hundra procent tillförlitligt.:) Jo, om man genomför det fullt ut, men det har jag inte tålamod till. Det är först när jag går med sjalen runt halsen "på riktigt" som jag märker om det funkar eller inte.
Kliigt eller inte, jag bara måste provsticka detta garn!
Och slutligen...
 
Detta ljuvliga garn har väl inte undgått någon? Crazy Zauberball. Vad det ska bli av detta har jag inte bestämt än. Det var bara vackert att se på. :)
Ja.. lite garntankar. Ha en bra vecka!
 
 


lördag 22 september 2012

Dagens Alanya-bilder

Nu när höstrusket har börjat lägra sig över oss kan det vara skönt med några återblickar, för att påminna sig om att det kommer soligare dagar igen. :)

 Vi var i Alanya i månadsskiftet juni-juli. Redan då var det ordentligt varmt. Då kan det vara skönt att åka upp i bergen. Här gjorde vi en utflykt till en närbelägen grotta, Dim Cavern.
 Maken och sönerna beundrar utsikten utanför ingången till grottan. Bergen som kringgärdar Alanya är riktigt imponerande. När man kör på de smala vägarna upplever man naturens styrka på ett påtagligt sätt.
 En detalj från vägen ner i grottan. Grottan är fint iordningsställd med gångvägar och belysning på strategiska ställen. Mer vågrät än lodrät promenad. Man kommer ca 700 meter in i berget, så grottan är inte så stor, men väl värd ett besök. En varm dag svalkar det dessutom välgörande.
Efter utflykten kan det vara skönt att softa i vilstolen på balkongen. :)

Ny passion!

Lattice hat av Sarah Arnold.

Ett snabbt och fantastiskt roligt mönster. Jag rynkade lite på näsan först, när jag såg att mössan var virkad. Trodde att jag hellre ville sticka. Men när jag hade satt igång var jag fast. Det var omväxlande och gick fort. Klart på ett par dagar.

Det här blir vinterns favorit. Den har en väldigt skön passform. Jag har svårt att hitta mössor jag trivs i, men denna satt som gjuten.

Gallermönstret ovanpå mössan är vackert att se på och roligt att göra.
Det gick åt 90 g Colinette Art. (156 meter.) Det är garn från samma färgbad som jag stickade VisaLisas Gratitude i, Velvet 116 Plum från april 2012.

Det är lite kul. Hela mönstret inleds med de avskräckande orden : "This is not a beginners pattern!" Det fick mig att tveka, men en nybörjare är jag ju ändå inte. Lite youtubande för att komma tillrätta med FPDC och BPDC (front resp back post double crochet) så gick det som en dans.

Det kommer garanterat att bli fler. Jag hade glömt att det var så kul att virka! :)
Trevlig helg!


söndag 16 september 2012

FO:s och nya WIP:ar

Japp, nu har här färdigställts lite:




En Ishbel i ett multifärgat garn som inte riktigt kommer till sin rätt på pusselmattan. Jitterbug, 100% merino. Ska bli en julklapp, snacka om att jag är ute i god tid! :)
 
 
 
VisaLisas fina mönster Gratitude Leaf Shawl. Före...

och efter. Den ligger "på tork" däruppe. Jag stickade den i Colinette Art, ett underbart garn att sticka i. Lite kli-varning när sjalen är på. Det gick åt 154 g, 267 meter, räknade jag ut, eftersom jag har lust att sticka fler.

Och så något som ser ut att kunna bli en följeslagare: Mina kära Candle power socks. Jag stickade ett par blå tidigare och de var tänkta åt min kära kusin, men jag blev a)inte färdig med dem i tid för mitt besök hos henne, b) kär i dem själv. Så snabbt fram med stickorna och producera ett nytt par. Nu får hon dessa i julklapp. Ja, jag säger det: framförhållning, mitt nya motto! (Hö! :) Den som lever får se.)
Stickade med ullgarn ur "stashen" (har jag förstått att man kallar de där skuldhyllorna i garderoben som ständigt är proppfulla, eftersom man inte använder dem utan bara fyller på med nytt).
 
Nya planer:
 
 
Harvest Dew. Ett mönster som fascinerade mig, för att det verkar framhävas bättre när man har multifärgade garner. Stashen innehåller ett flertal multifärgade garner som jag blev förjust i i min LYS i Alanya. Efter att ha genomgått några stickäventyr med dessa garner känns de inte så fräscha längre, men nu kanske de kan få nytt liv. Note to self: När jag blir förtjust i ett garn behöver jag kanske inte köpa 10 nystan av det. Om jag inte ska sticka ett väldigt stort plagg, då, förstås.

 Jag blir inspirerad av alla fantastiska stickbloggar. Jag brukar klicka lite på måfå i stickameras blogglista och det finns hur många som helst i detta avlånga land som dels är otroligt duktiga med stickor och virknålar, och dels dessutom lägger ner tid på att dokumentera det så snyggt, till glädje för oss andra.
När jag läste den fina bloggen Stickaovirka blev jag så sugen på att sticka dessa sockor som hon har stickat i flera exemplar.

Det är ett drops-mönster som ännu inte har något namn. Stickaovirka har gjort så fina färgsammansättningar, det var de som inspirerade mig snarare än mönstret. Dessa garnnystan plockar jag fram för att se om jag kan göra något utav.

 
 
Och slutligen: Pågående projekt som är ett perfekt pendlarprojerkt. Sjalen Maluka. Jag stickar i Manos Silk Blend. 270 meter på en härva. Jag räknar kallt med att det räcker. :) 267 meter till gratitude, så.... 3 meters marginal, om den kräver ungefär lika mycket. Man måste införa lite spänning i tillvaron där det går.
 Och därmed återgår jag till att vårda min förkylning. Maken och yngste sonen genomlevde den förra veckan och lagom till igår, lördag, var det min tur. Igår var jag helt däckad och tacksam för att det var lördag. På det viset slapp jag karensdag. Praktiskt om man kan schemalägga sjukperioder till helgerna. Idag är jag en smula bättre, orkar sitta i soffan och blogga och planera nya stickäventyr.
 Ha en bra vecka!
 
 
 


söndag 26 augusti 2012

FO och WIP:s

Ojoj..tror varje inlägg får starta med "nu har det gått lång tid sen sist". Vägen är lite gropig just nu. Jag tröstar mig med att vissa faser i livet är sådana. Det är tungt med mamma och hennes nya boende. Tack och lov för min kollega som "går före" mig med ett par år i den här processen. Jag tänker ofta på det han berättat om hur första året för hans mamma på nya boendet var. Att dela erfarenheter betyder så otroligt mycket. Jag behöver bara säga några få ord om vad som händer så VET han, för han har varit där. Akuten. Vill hem. Alla som upplevt detta - alla som har föräldrar i den här fasen av livet - vet ju.
 Jag tränar mig på att inte låta detta ta för stor plats, för ett tag i somras tog det över fullständigt. Om man kan teckna mitt liv som en stor cirkel så är detta EN tårtbit. Inte mer. Jag känner ändå tacksamhet för den tårtbiten, för den berikar mig mycket, trots att det är tungt också. Men när jag varit hos mamma, eller haft nån vårdkontakt, eller ägnat en stund åt hennes ekonomi, så är det bra sen. Jag tränar mig på att bryta, både tankegångar och samtal som handlar om henne och hennes situation.
 Nu har jag dessutom känt mig halvt bedövad av intensiteten i uppstarten på jobbet. Samtidigt känns det så otroligt roligt! Jag tycker det är så kul och jag har så många ideer och jag tror jag har lärt mig hantera det så jag inte gör allt på en gång och tar i så jag spricker. De här första veckorna går jag nog långt över mina 10 timmars förtroendetid/vecka, men det får jag ta igen sen, när allt börjar rulla.

 Och så stickningen, då. :) Där har jag också tusen och en ideer om vad jag vill göra.
Men först, ett FO:

Mina Candlepower socks. Om någon av er från fattigskogen läser det här så kommer ni kanske ihåg att jag satt och stickade på dem rätt intensivt för att de skulle bli klara till helgen därpå. Det blev de inte. Det blev inga candlepower sockor till min kära kusin. De blev dessutom så sköna så jag ville ha ett par själva, när de nu ändå inte blev klara i tid.

.
Istället stickar jag nu ett nytt par till Sirkka. Ett jättetrevligt mönster, roligt att sticka. Mönstret är lätt att memorera och omväxlande att sticka. Stickar som vanligt i mitt 100%-iga superwash-ullgarn från Turkiet på stickor 2,5. Tån blir fin, man "graftar" ihop den. Jag vet inte vad "grafting" heter på svenska.

Närbild på en ljuslåga.


Och så har jag påbörjat fina Visa-Lisas underbara sjalmönster Gratitude. Vi som var i Fattigskogen fick ett mönster till skänks, tusen tack! Självklart hade jag inte tvekat ändå att köpa detta mönster. Jag tycker det är viktigt och självklart att de som konstruerar mönster som är till så stor glädje för oss andra ska få lön för mödan, det blir nog inte många spottstyvrar ändå. :)

Och appropå vackert hantverk: Så här fina klockor gör min morbror. Båda dessa klockor hängde/stod hemma hos min kusin Sirkka i Finland. Fantastiskt detaljarbete av min kreativa morbror.

Guldklocka.

Fina Sirkka med sin rara man Mauri. Jag har ingen "riktig" syster, men i Sirkka är jag så nära en syster jag kan komma.

Jaha, vad är nu detta? Min duktiga man har rivit ut badrummet på bottenvåningen. Projektet har pågått ett tag nu, vid sidan av allt annat liv, s.a.s. Att vi "bara" har ett badrum just nu leder till planering av logistiken i det övre badrummet. Son 1 har sovmorgon på tisdagar, vilket leder till att vi andra kan sova en kvart längre...:)

Nytt rör.


När man kommer hem till oss är det här den första synen som möter en.  Badkaret står och väntar på att få flytta in på riktigt.  
En annan typ av WIP.
Dags för arbetsvecka! Jag sätter mig med förberedelser nu, är riktigt sugen på att kasta mig över jobbet. Ha en bra vecka!