måndag 12 november 2012

Alanya och julklappar

Det har gått över en månad sen mitt senaste inlägg. Jobbet har lunkat på, det har blivit ovanligt lite stickat, mammas situation går framåt med myrsteg, ett litet myrsteg tar jättemycket energi och så får jag stanna och vila en stund, samla kraft inför nästa...lilla myrsteg. Jag påbörjade ytterligare en blogg,mamma har alzheimer , för att kunna skriva av mig lite när den sidan av min tillvaro känns för tung. Jag har inte skrivit mycket där, två inlägg hittills. Hela situationen känns tung, seg som sirap. Det är dels mammas eget mående, dels allt det praktiska runt omkring. Min man, min bror och jag åker till mammas hus i helgen. Det står tomt nu, fullt av hennes möbler och kläder och saker hon samlat under årens lopp. Saker som betyder mycket för henne. Hon kan bara ha en bråkdel av de sakerna på boendet.
 Vi får försöka ta ett litet steg i taget. På lördag försöker vi röja garaget - min man och min bror - och städa undan spår efter mammas sjukdomstid - jag. Beväpnad med klorin, skurtrasor, hinkar, svarta sopsäckar.....

 Men... vi har varit i Alanya på höstlovet.


Jag älskar den långa strandpromenaden vid havet. Vädret var underbart. Som svensk sommar. 25-30 grader och soligt. Vi badade i havet. Däremot var det alldeles för kallt vatten i utomhuspoolen nu. Nätterna var kyliga vilket har kylt ner poolen. Vi låg ute i solstolarna och sen gick vi in och badade i inomhuspoolen istället.

Att äga en lägenhet är inte samma sak som att ha en bostadsrätt. Med lägenheten följer mycket ansvar. Många lägenhetskomplex består av ett stort antal lägenheter, och ofta har man dessutom byggherren med som driver projektet vidare, vilket skapar stabilitet och en bättre ekonomi i föreningen. För när du köper en lägenhet i Turkiet blir du också delägare i en fastighet, i den gemensamma trädgården och poolområdet. Du blir arbetsgivare åt personalen, i vårt fall en fastighetsskötare och en nattvakt.
 Flower Garden är en, relativt sett, liten förening. Vi består av ett femtiotal lägenheter. Vi har ingen byggherre med oss i föreningen. De har lämnat efter att ha sjösatt lägenhetsområdet. Komplexet drivs av oss själva genom vår fantastiskt, otroligt duktiga styrelse. Det är svårt att kortfattat redogöra för händelseförloppet de senaste åren. Men i och med att vi sakta och säkert rättar till en del konstruktionsfel som fanns från början håller vi på att få riktigt fina fastigheter. Under hösten har taken på samtliga fyra hus i vårt lägenhetsområde lagts om. Takkonstruktionen var lite si som så - byggd med glad, kan jag säga turkisk, optimism. Det håller så länge det håller, och hur som helst regnar det inte så mycket i Alanya.... Det har varit problem med att det regnat in, men i år kommer vi inte att få de problemen.
 Vi hade årsmöte nu i slutet av oktober. Det var därför vi åkte ner. Det blev ett långt, men konstruktivt möte. Och därtill fick vi en skön höstvecka i solen. Om jag hade ett distansarbete som kunde skötas via datorn skulle jag stanna i Alanya hela hösten....

 Vi har ju köpt ytterligare en lägenhet i Alanya. Som kontrast till Flower Garden valde vi denna gång att köpa av en av de största byggherrarna i Alanya, Oguzhan Construction. De finns med också när byggnationen är avslutad. De är med i styrelsen och driver anläggningen. Det blir intressant att se hur det fungerar i ett sådant lägenhetsområde.

 Men än så länge är det inte klart. Vi gick så klart och tittade till vår "baby".
 
 
Här är fasaden till A-blocket där vår lägenhet ligger. På tredje våningen, till vänster, är det ett större hål i fasaden. Det är en trädgård. Jag är lite fundersam på Oguzhans nya grepp, att spränga in trädgårdar i fasaden. Vad händer när träden blir större? Man måste hålla koll på rötterna. Och kommer inte fukten från jorden att påverka fasaden? Men visst ser det spännande ut, ger lite liv åt fasaden. Vår lägenhet ligger på tredje våningen, på hörnan till vänster om trädgården.
 
 
 Så här ser projektets "lillebror" ut. Vi har sett att Oguzhan gör såhär på flera håll. Man bygger ett stort projekt och så placerar man ett mindre projekt i samma stil i närheten, något enklare och med färre faciliteter. Detta är ett komplex bestående av två hus. Det heter Crystal towers. Fasaderna är desamma som på våra i Crystal Park.
 
 
Crystal Towers har kommit längre och är snart inflyttningsklart. Poolområdet står färdigt.
 
Och till slut lite stickrelaterat:

 
Present. Lite hysch-hysch. Maluka.

.
 
Jag stickar Maluka i Lady Godiva. Som ni ser på etiketten: 50% silke, 50% ull. Mjukt och skönt. Stickor nr 5.
 
 
Jag är hemma idag. Efter en hård inre kamp i morse gav jag vika för min förkylning. Jag är så trött på att vara förkyld, det har varit hopplöst i höst. Jag hade en förkylning tidigare i höstas som höll i sig i tre veckor. Jag stannade inte hemma från jobbet en dag. Jag segade mig i väg och satt och hostade och nös på mina stackars elever. Sen har jag varit frisk några veckor och tänkte att: puuh, nu är det klart för den här gången. Men då kom nästa släng. Samma sak igen: Ont i halsen, ont i öronen, slem, slem, slem... Och nu kände jag att jag ORKAR inte med en ny period med sjuknärvaro på jobbet, hur oumbärlig jag än må vara. (Hö.) Så jag har halvlegat i soffan hela förmiddagen och i stort sett inte orkat röra en fena. Ja, jag gnäller. Det är riktigt skönt och uppfriskande. Nu ska jag dyka ner i soffan igen (som om jag hade lämnat den ;) )med en stor kopp te spetsad med en rejäl slurk Jägermeister. Ha en skön arbetsvecka, hoppas ni är friska, alla därute! :)
 
 Nej, men nu såg jag att min rubrik är lite ologisk. Alanya och julklappar, vaddå julklappar? Det produceras mer än ovanstående Maluka. Två av Visa-Lisas underbara Gratitude ligger också i projektpåsen. Så var det med julklapparna. :)