Uppe med tuppen...

är jag inte. Vore jag det skulle jag suttit och ugglat hela natten. Ljudbilden härnere i Alanya är en helt annan än hemma. Tuppar, bönetorn, byggarbeten, gråtande barn... Tuppen måste vara inspirerad av böneutroparna. Han tar sitt galande till nya höjder med intressanta slutmelismer som får mig att på allvar undra om han blir påverkad av kallelserna från moskén.

Jag vet inte om det är semesterkänslan som påverkar, men det känns som om alla sinnen tilltalas mer här i värmen: Synen med alla färger, grönsaker och frukt som smakar så mycket mer, dofter (på gott och ont).

Marknadsdag. Du fyller din shoppingvagn med underbara frukter och grönsaker för inga pengar.

Gurkorna...jag kan äta dem som smågodis.

 

Vi har varit nere vid Kleopatrastranden, förstås. Det blir nog fler turer dit. Vi har börjat göra som turkarna: vi badar framemot kvällen när den mest intensiva värmen har lagt sig. Det är som skönast då, stranden bränner inte under fötterna när man kommer upp och man är inte genomsvettig i samma ögonblick man kommit fram till sin solstol.

 Jag njuuter...

Denna fantastiska växtlighet... Hibiskus och palm. 

En kväll åkte vi upp till borgen och tittade på solnedgången.

Borgen. Härifrån har man utsikt över hela Alanya.

Nästa blogginlägg tror jag ska handla om ägandets glädje och förbannelse... :) Detta plus en trasslande AC står på programmet idag.

Ha en bra onsdag, vare sig du har semester eller ej!